Periodisk fasta

– En del upplever att de är bra för dem med periodisk fasta eftersom de får bättre kontroll på hunger och aptit samt att de minskar sitt intag. Vissa studier visar att kaloriintaget minskar och sjukdomsrelaterade riskmarkörer förbättras av periodisk fasta, men att effekten blir densamma om kaloriinnehållet dras ned något varje dag. Vissa människor kanske tycker att det är skönt med kortare ätfönster för att slippa fokusera på att få i sig mat, ta med matlåda eller liknande under så många av dygnets timmar.

Läs också: Så mycket sömn behöver du

– Bortsett från att vissa grupper absolut inte ska börja med periodisk fasta så visar flera studier att den här metoden inte har några större hälsoeffekter på längre sikt jämfört med en sund kost i lagom mängd varje dag, jämt fördelat. 

Läs ocskå: Detta gör saltet med din kropp

– Eftersom periodisk fasta, om man äter en sund kost, enligt studier på exempelvis 5:2-metoden, vanligen resulterar i kalorirestriktion så skulle metoden kunna fungera för den som vill minska sitt intag för att gå ner i vikt.

– Det finns flera olika grupper som definitivt bör undvika periodisk fasta; diabetiker, gravida och människor som tränar hårt och frekvent exempelvis. Även personer med ätstörning eller tidigare ätstörning bör undvika detta.

– Kroppen är en komplex maskin där mängder av ämnen samverkar för att på bästa sätt hålla den i balans. Efter några timmars fasta följd av måltid så kommer kroppen, om man är frisk, kunna hantera situationen, både fastan och att sedan tillgodogöra sig näringen efter måltiden. Det är först om fastan blir längre som effekterna blir större. För hjärnans del handlar det i första hand om att den behöver glukos (druvsocker) för att fungera. Efter exempelvis en natts fasta så är nivåerna av bl a blodsocker och blodinsulin låga. Skulle fastan fortsätta måste kroppen börja ta av sina egna reserver vilket i första hand sker genom att ta av glykogenreserverna i levern. Efter ungefär ett dygns fasta så är glykogenreserverna slut och kroppen måste då börja producera glukos för att förse hjärnan med energi. Detta är en oerhört viktig process eftersom hjärnan behöver just glukos och på så sätt är kroppens finurliga mekanism att producera glukos en överlevnadsstrategi. 

Läs också: Fryst mat - lika nyttig som färsk

– Det finns massor av myter kring måltidsfrekvens, alltså hur ofta man äter, kaloriintag och annat som rör periodisk fasta. En vanlig myt är att blodsockret skulle sjunka till 0 och att man inte skulle fungera alls om man undvek mat under några timmar, så som under fasta. Det är visserligen sant att vissa är känsligare för att vara hungriga, men hos en frisk människa så är pendlingen i blodsockret inte så stort som man kanske kan tro. Det är också en vanesak det här med hur ofta man äter. En del studier visar exempelvis att småätande mellan måltider tenderar att öka fettinlagringen i buken.

Läs också: Myter om jordgubbar

– Äter man inte på några timmar går blodsockret i botten och man blir apatisk!
Fakta: Inte lika spretig som övriga myter eftersom den för en gångs går i linje med den första, men felaktig likafullt. Efter två hela dygns fastande visar studier att dina blodsockernivåer fortfarande håller sig normala, så några timmar ska nog gå att hantera.

Läs också: Myter om kaffe